Godnatt!

Godkväll gott folk, vad har ni för er?

Jag ligger i sängen med datorn i knät och lyssnar på Jonas som snarkar så mysigt bredvid mig och Nelli som ligger och små jollrar i sin vagga. Nu tystnade hon, ska kika efter... Japp nu sover hon också. Bara mamma som är vaken i huset.

Igår var vi nere på bvc och först vägde och mätte henne, stora tjejen vägde 5250 gram och var 59 cm lång. Efter det var det dags för 3 månaders vaccinationen, och usch vad hemskt det var. Aldrig hört mitt lilla hjärta skrika så högt! En spruta i varje ben och efter lite tröstande ifrån mamma och napp i munnen så var hon glad igen.

En läkare kom in och tittade på hennes huvud också, hon har nämligen tendens att vilja ligga åt ett håll hela tiden så hennes huvud har ja kan väl säga det rätt ut, blivit lite snett. Så de kollade senor och lite annat smått och gott och allt såg bra ut, vi får kämpa vidare med att lägga henne åt rätt håll, lägga upp kuddar osv så hon inte kan vända sig men lättare sagt än gjort. Hur vi än bär oss åt så ligger hon med huvudet åt det hållet när man tittar till henne, suck!

Om det inte blir bättre till nästa besök om en månad så skulle de kontakta en sjukgymnast, hjälp! Jag tycker inte hon är så jätte sned men skönt ändå att de tar tag i det så vi kan rätta till det i tid. Läkaren sa att det var jätte vanligt men jag har då aldrig hört talas om det. Jaja, bara att gilla läget!

På eftermiddagen hade vi återträff med föräldrargruppen, riktigt kul att träffa alla igen, men själva mötet kändes sisådär. Tyckte att träffarna innan var lite sisådär också, man lärde sig liksom inte så mkt, men skönt att få prata ut och träffa andra gravida mammor/pappor och barnmorskor. Nu på återträffen så berättade inte ens alla om sina förlossningar, inga utvärderingar, ingenting sånt, är rent ut sagt jätte besviken. Kändes mer som att de ville gå hem för dagen och att vi störde!

Pratade lite med Lena angående mina cellförändringar innan mötet och de hade typ glömt mig, känns ju också kul att man ska behöva påminna dom om att man har cellförändringar och att man gärna vill göra något åt dom. Har gått med det i ett år, kanske ännu längre, gjorde cellprovet den 24 februari, minns allt jätte väl. Om man inte gör något åt det så blir det ju kanske cancer, så där blev jag också besviken att de glömt av mig, eller struntat i mig, förträngt mig, ja vad det nu än är så blir jag lite ledsen.

Skit samma, är ett uttryck jag ofta använder men egentligen inte menar, säger det nu iaf för att byta ämne, så SKIT SAMMA! hehe :)

Ska släcka lampan nu och göra som resten av familjen och sova lite, imorn blir det promenad och fika med Mari, Arvid, Hanna-Karin och Alfred, myspys!

Ta hand om er och godnatt!