Tänkte berätta lite mer om min hemska vecka här hemma. Det började faktiskt redan i måndags om jag tänker efter riktigt ordentligt. Jag och Nelli var och hälsade på hos Mari och Arvid, vi satt i solen på altanen och fikade. På vägen dit så blev jag andfådd och yr, och det pinsamma är att det är nedförsbacke nästan hela vägen dit. I tisdags så var vi nere och fikade med Mari och Arvid på Kyrkans Hus och jag hade svårt att få i mig mackan och kakan, det brukar jag häva i mig i vanliga fall. Jag till och med sa till Mari att jag kände mig konstig, ont i magen, trött och yr. Orkade knappt gå hela vägen hem, kändes som att jag skulle svimma.
På eftermiddagen så åkte Jonas in till stan med Jens för att hjälpa han köpa de sista sakerna till hans nya hem. Då ringde jag mamma och bad henne komma för jag kände att något inte riktigt stämmer här, jobbigt att må såhär och vara själv hemma med en liten. Nu är hon såpass stor så man ska leka med henne, hålla henne så hon får stå, hon går med på att sitta ibland och tyvärr aldrig ligga sådär mysigt som hon gjorde för bara några månader sedan. Jag och mamma busade med Nelli och käkade godis. På kvällen upptäckte jag några prickar och min första tanke var faktiskt vattkoppor. Varken mamma eller pappa kommer ihåg om jag haft det, och om jag nu hade det så hade jag det väldigt lindrigt. Så jag har tänkt i många år på att jag en dag kommer få den här hemska sjukdomen. Frågade till och med på bvc sist vi var där att jag inte vet om jag haft det och om man kan kolla upp det på något sätt. Det går idag att kolla upp det och idag kan man även vaccinera sig emot det, men lite försent för det nu. In i det sista så hoppades jag på att de där prickarna bara var helt vanliga prickar men sent på kvällen så råkade jag komma åt en och den brast och ut om vatten/gojs, FAN!
När jag vaknade på onsdags morgonen så ville jag bara gömma mig, äckliga röda fläckar överallt. Under dagen blev det gojs i alla och jag såg ut som en äcklig häxa med massa vårtor i ansiktet, haha. Den dagen klarade jag och Nelli oss själva, men det var knappt, mådde jätte dåligt. Var precis som på tisdagen, jag var yr, illamående och så himla trött.
På torsdagen så var jag och Nelli själva fram till klockan 12, sen orkade jag inte mer, då sa jag till Jonas att nu får du komma hem och det gjorde han. Jag gick och la mig direkt han kom hem och sov till 18.30. Snacka om att vara trött, sova en hel natt till klockan 8 och sen somna igen vid 12 till 18.30. Onsdag och torsdag är två dagar som jag knappt inte kommer ihåg något ifrån och bra är väl det. Har i alla fall ett svagt minne av KLÅDA, KLI och ETT HELVETE! ;)
Fredagen kom och jag fick sova ut, Jonas var hemma och tog hand om lillfisan, så skönt! Låg i soffan mest hela dagen. Tittade på tv, åt godis och var allmänt hängig och trött. Käkade mina tavegyl och hoppades och bad om att veckan skulle gå fort.
Lördagen kom och samma visa igen, låg i soffan och slappade. Tittade på Skönheten och Odjuret på Disney channel och var 10 år igen. Då ringde mamma och pappa och frågade om vi inte ville komma dit och fika lite. Självklart ville vi det :) Första gången jag var utanför dörren sedan i tisdags och guuud så skönt det kändes. Få frisk luft och bara att få komma ut lite! Får lite panik nu när jag tänker på att Nelli kanske blir sjuk nästa vecka, inkubationstiden är mellan 7-21 dagar så vi får se när hon får det. Då är vi isolerade på nytt. Alla mina koppor har inte torkat än så jag får väl egentligen inte vara ute men anser inte det vara farligt att gå ifrån vår dörr till bilen, åka i bilen och sen gå ifrån bilen in till mamma och pappa. Det lilla är jag faktiskt värd efter att ha varit innanför dessa väggar enda sedan i tisdags.
Nu är det söndag, jag och Nelli har varit vakna sedan 06.45. Hon är jätte duktig nu, hon åt vid 21 igår och gick och la sig strax efter det och sov enda tills 06.45. Hon var iof vaken innan dess och höll igång för fulla muggar men så länge hon är nöjd och glad så får hon ligga kvar.
Nu får vi se vad denna dagen väntar, lite mer kli och klåda kanske? ;)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar